
Snacka om frustration!!!!!
Jag håller på att bli galen,,,, åter igen – varför finns inte internet i luften vi andas? Jag har försökt mig på bloggen flera gånger sen vi kom hit, men inget internet. Suck pust och stön.
Ni ska veta att det har tagit mig en vecka att få ordning på detta 🙁
Men vi har landat i Torre del Mar och det var underbart att återse alla vi lärde känna sen sist vi bodde här. Vi (som har behövt arbeta) är de enda som inte kommit tillbaka varje höst så det känns verkligen lyxigt att vara tillbaka:-)
Som ni förstår så har det hänt MYCKET på kort tid och det känns som vi inte varit härifrån sedan sist. Allting har fortsatt därifrån var vi slutade.
Vi landade här i måndags 26/9 och då var inte Lena och Hasse här, som hade varit på semester på Mallis. När vi installerat oss och tagit en paus gick vi och duschade och på vägen tillbaka sprang jag på Hasse med sin resväska och han höll på att svimma. Dom visste inte att vi skulle komma. Oj vilken syn,,,,,,
Vi slog oss ner och pratade som det var i förrgår vi sågs, helt underbart. Dagen efter körde vi till trädgårdsmästaren och inhandlade lite blommor så vi kunde känna oss som hemma.

Sen har vi den traditionella torsdags-marknaden här i Torre. Lika trevligt varje torsdag!
En kille som står mitt i gatan och säljer pinfärsk fisk till damerna!
Melonerna och mangon har nog sin högsäsong just nu, för dom är stora som hus och finns i överflöd. Söta och goda.

Vi har redan hunnit med en Fiesta i Veles-Malaga med våra goda vänner Lena och Hasse.
Spanien är full av fiestor och dom älskar sina fiestor och vi tycker det är jättetrevligt att få dela dessa högtidligheter med dom. De går ”all in” för det och damerna klär upp sig och sina små söta flickor och glömmer allt annat. Det börjas mitt på dagen och håller på till långt in på småtimmarna. Underbart att se och höra! Här i Veles-Malaga hade man stängt av halva stan, gator och torg, för att ge plats åt alla festligheter.
Spanskt vin hälls upp på spansk manér
När vi fått nog av marknaden skulle vi ta bussen tillbaka till campingen, men den hållplats vi ställt oss vid körde där inga bussar från! Turligt nog var det en spansk kille som berättade det för oss, annars hade vi suttit där och väntat 🙂 Vi traskade vidare och hittade ett café och slog oss ner för en kopp och ett glas och sedan bad vi killen i baren ringa efter en taxi till oss!

Så, när ni får denna blogg har vi hunnit bo här i två veckor men min ambition var att denna skulle läggas ut samma vecka vi anlände.
Vi får se vad som händer framöver – om jag har nät eller inte.